Annons

Slaget mot Klarna – nu blir det svårare att handla på krita

Foto: Marcus Ericsson/TT
Från den 1 juli gäller nya regler för betalning på nätet. Direktbetalning ska framhållas framför krediter. E-handlare och betalföretag har skrikit högt och protesterat, men inte fått gehör hos politikerna.
Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Öka textstorlek

Svenskarnas konsumtionslån växer, och räntorna på lånen är generellt höga. Konsumtionslånen står för en tiondel av hushållens lån, men en tredjedel av de totala räntekostnaderna.

E-handel har pekats ut av bland andra Kronofogden som en riskfaktor, där inte minst unga drar på sig krediter de inte kan betala.

Det här är bakgrunden till att det från och med den 1 juli införs nya regler för hur betalningsalternativen ska presenteras på nätet. Direktbetalning ska nu vara förstavalet. Den som vill betala mot faktura eller på avbetalning ska kunna göra det, men då måste det vara ett aktivt val. 

Lagen har drivits igenom snabbt, och såväl e-handlare som betalföretag har riktat stark kritik.

”Vi har varit kritiska till de grundarbeten som har gjorts inför lagen. Det har funnits en bristande förståelse för branschen. Det blir ett merarbete för våra medlemmar och driver kostnader, och det blir mindre smidigt för konsumenten”, säger Bengt Nilervall, näringspolitisk expert i betalfrågor på Svensk Handel.

Han pekar också på att regleringen är otydligt, vilket lett till en del frågetecken kring om hur man ska skilja på olika typer av kort

Bengt Nilervall håller med om att det är rimligt att kunden gör ett aktivt val första gången den handlar från en sajt.

”Problemet sedan är att man ska repetera det varje gång. Det blir inte de smidiga check-out-lösningarna som finns i dag.”

Pär Svärdson, grundare av Adlibris och Apotea, och Jarno Vanhatapio, som står bakom Nelly och Na-Kd, tillhör dem som sagt att reglerna gör det krångligare för konsumenterna. Många vill betala mot faktura, och därmed slippa lämna ifrån sig kortuppgifter och ligga ute med pengar innan man fått själva varan och vet om man vill behålla den.

Men för bolagens del handlar det inte bara om ökade kostnader och omsorg om konsumenterna, utan också om potentiellt minskade intäkter. Betalföretagen, men även många e-handlare vilket Di tidigare har kunnat visa, tjänar pengar när kunderna tar krediter och delbetalar. 

Klarna, som har en stor del av sina intäkter från avgifter kopplade till krediter, har anklagat regeringen för plakatpolitik. Företagets presschef Niklas Gillström uppger nu att man har anpassat sina produkter till den nya lagstiftningen.

”Exakt hur det kommer att påverka kunder, handlare och oss får vi se om ett par månader”, kommenterar han.

Intresseorganisationen Sveriges Konsumenter ser tvärtemot lagen som ett bra steg på vägen mot bättre konsumentsäkerhet. Enligt Maria Wiezell, konsumentvägledare och expert på konsumentjuridik, är det många som inte ens är medvetna om att de valt ett kreditalternativ. Det kan gå snabbt när man handlar, och man tar det första alternativet som kommer upp. 

”Det ska inte vara så lätt att av misstag skaffa sig en kredit. Det är för de konsumenter som inte förstår eller inte är uppmärksamma på det som det här kommer att bli bättre. För dem som kan hantera krediter, som vet vad det är, kommer det inte att vara något problem att kryssa i det alternativet”, säger hon.

Facebook
Twitter
LinkedIn
E-post
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer